1.1 Läsflyt och rättstavning
I ett tidigt skede under skolgången lär sig eleverna noggrannhet i både läsningoch rättstavning. Ungefär en tredjedel av de finlandssvenska eleverna kan redanläsa då de börjar skolan medan ungefär 19 % av eleverna inte ännu kan avkodaord. I nybörjarundervisningen ligger fokus på läsinlärning och att eleverna lär signoggrann och exakt avkodning. Svenskspråkiga elever lär sig i allmänhet tidigtatt avkoda exakt, men istället är det läshastigheten som ofta utgör en utmaningefter den tidiga läsinlärningen
Efter den första fasen i läsinlärningen blir alltså läsflyt ett centralt mått förläsfärdighet i språk där stavningen är relativt regelbunden. Det är viktigt attfölja upp utvecklingen av läsflyt även efter nybörjarundervisningen, eftersomvissa lässvårigheter framträder först senare under skoltiden. Ett vanligttecken på svårigheter med läsflyt är att läsningen verkar långsam och tung.Högläsning är ofta motbjudande för barn med svårigheter med läsflyt, och dekan kompensera sin långsamhet genom att gissa, vilket lätt leder till fel – särskilti ordens ändelser. Svårigheter med läsflyt påverkar inte bara läsmotivationen,utan också läsförståelsen och därmed inlärningen i allmänhet. ILS-digi 1–9erbjuder möjligheten att kartlägga läsflyt i alla årkurser inom den grundläggandeutbildningen
Läsflyt är således viktigt att kartlägga med tanke på läsförståelsen, eftersom läsflytutgör en av de viktigaste faktorerna som påverkar våra läsförståelsefärdigheter.Efter nybörjarundervisningen övergår eleverna från att lära sig att läsa till att läsaför att lära sig, vilket gör läsförståelsen till en central färdighet för inlärningen.Speciellt under de första åren i den grundläggande utbildningen verkar färdigheteri läsflyt och rättstavning gå hand i hand. Starka läsare har ofta också godafärdigheter i rättstavning, medan svaga läsare ofta har brister i sin rättstavning.Svårigheter med rättstavning kan därtill vara mer resistenta mot träning än vadsvårigheter med läsflyt är, och syns därför ofta långt upp i skolåren. Särskiltutmanande för eleven blir det då man ska stava främmande eller okända ord.Svårigheter med rättstavning försvårar även det produktiva skrivandet.
1.2 Matematiska färdigheter
Inlärningssvårigheter i matematik är ungefär lika vanliga som läs- ochskrivsvårigheter (3–7 %). Matematiska färdigheter behövs i många vardagligasammanhang och svårigheter inom det matematiska området kan ha långtgående konsekvenser för framgång i studier och arbetsliv samt för psykisktvälbefinnande. Även om matematiska färdigheter till stor del är separata frånläs- och skrivfärdigheter, tenderar svårigheterna att överlappa varandra. De somhar svårigheter med antingen läsning eller matematik har en ökad risk att ävenutveckla svårigheter inom det andra området. Dessutom har man i forskningidentifierat gemensamma bakomliggande faktorer för läsflyt och aritmetiskabasfärdigheter. Sådana faktorer är till exempel uppräkning av talföljder och snabbseriell benämning, vilka båda förutsätter en förmåga att återkalla seriella faktafrån minnet och påverkar därför både läs- och räkneflyt. Därför är det motiveratatt kartlägga matematiska färdigheter som en del av kartläggningen av läs- ochrättstavningsfärdigheter. Syftet är att så tidigt som möjligt kunna identifiera meromfattande inlärningssvårigheter.
Forskning visar att inlärningssvårigheter i matematik generellt kännetecknasav svårigheter att tillämpa matematisk kunskap och behärska räkneflyt. Manvet också att färdigheter i addition och subtraktion är centrala grundläggandefärdigheter som förutsäger senare kunskaper i matematiken i skolan och utgörgrunden för andra matematiska färdigheter, såsom problemlösning. Dessabehövs under hela skolgången som bas för andra matematiska färdigheter. Dåman behärskar de här räknefärdigheterna med flyt frigörs minneskapacitet ochräknandet blir mer effektivt. Kartläggningen av räkneflyt i addition och subtraktionfungerar som en första grov sållning av eventuella inlärningssvårigheter imatematik. Om eleven får svaga resultat i kartläggningen är det viktigt att göra enindividuell bedömning av elevens färdigheter inom olika delområden i matematik.
I ILS-digi 1–9 finns multiplikations- och divisionsuppgifter med i kartläggningenav räkneflyt för årskurserna 5–9. Inlärningen av dessa färdigheter förutsätteratt eleven behärskar grundläggande beräkningar. Det är därför nyttigt att se allauppgifter som tränar räknefärdighet som en helhet, för att få en mer heltäckandebild av eventuella stödbehov
Källor
Aro, M., Huemer, S., Heikkilä, R., & Mönkkönen, V. (2011). Sujuva lukutaito suomalaislapsen haasteena. Psykologia, 46, 153 – 155.
Aro, M., & Lerkkanen, M.-K. (2019). Lukutaidon kehitys ja lukemisvaikeudet. In T. Ahonen, M. Aro, T. Aro, M.-K. Lerkkanen, & T. Siiskonen (Eds.), Oppimisen vaikeudet (pp. 252-289). Jyväskylä, Finland: Niilo Mäki Instituutti.
Aro, T., Eklund, K., Eloranta, A. K., Närhi, V., Korhonen, E., & Ahonen, T. (2019). Associationsbetween childhood learning disabilities and adult-age mental health problems, lack ofeducation, and unemployment. Journal of Learning Disabilities, 52(1), 71–83
Eklund, K., Torppa, M., Aro, M., Leppänen, P. H., & Lyytinen, H. (2015). Literacy skill development of children with familial risk for dyslexia through grades 2, 3, and 8. Journalof Educational Psychology, 107(1), 126
Eloranta, A.-K., Närhi, V., Eklund, K., Ahonen, T., & Aro, T. (2019). Resolving readingdisability: Childhood predictors and adult-age outcomes. Dyslexia, 25(1), 20–37.
Gliksman, Y., Berebbi, S., & Henik, A. (2022). Math fluency during primary school. Brainsciences, 12(3), 371
Heikkilä, R., Korpivaara P., Kettunen, A., Shenouda Khalil, K., Ryssy, J., Stylman, E.,Westerholm, J., Hautala, J., & Niskakoski, M. (2023). AKI – Alakoulun DigiLukiseula: lukuja kirjoitustaidon sähköiset tuen tarpeen tunnistamisen välineet luokille 1–6. Niilo MäkiInstituutti
HJordan, N. C., Hanich, L. B., & Kaplan, D. (2003). Arithmetic fact mastery in young children:A longitudinal investigation. Journal of Experimental Child Psychology, 85(2), 103–119
Jordan, N. C., Hanich, L. B., & Kaplan, D. (2003). A longitudinal study of mathematicalcompetencies in children with specific mathematics difficulties versus children withcomorbid mathematics and reading difficulties. Child development, 74(3), 834–850
Koponen, T., Eklund, K., Heikkilä, R., Salminen, J., Fuchs, L., Fuchs, D., & Aro, M. (2020).Cognitive correlates of the covariance in reading and arithmetic fluency: Importance ofserial retrieval fluency. Child Development, 91(4), 1063–1080
Koponen, T., Salminen, J. & Sorvo, R. (2019). Matematiikan perustaitojen oppimisvaikeudet.Teoksessa Teoksessa Timo Ahonen, Mikko Aro, Tuija Aro, Marja-Kristiina Lerkkanen & TiinaSiiskonen (Toim.), Oppimisen vaikeudet (s. 324–349). Niilo Mäki Instituutti. E-kirja.
Perälä, M., Torppa, M., & Eklund, K. (2018). Lukivaikeuden kehitykselliset alaryhmät ja niidenvertailu kognitiivisissa taidoissa sekä toimintatavoissa. Oppimisen ja oppimisvaikeuksienerityislehti: NMI-bulletin, 28(4)
Risberg, A.-K., Vataja, P., Plyhm, L., Lerkkanen, M.-K., Aro, M., Westerholm, J. & Salmi, P.(2019). ILS – Individuell Läsning och Skrivning: kartläggningsmaterial för årskurserna 1, 2,3 och 5. Handledning. Niilo Mäki Institutet.
Salmi, P. & Risberg, A-K., Vataja, P & Kronberg, N. (2024). Läsningen lever. Finlandssvenskaelevers läsning och skrivning från årskurs 1 till 7. Niilo Mäki Institutet.
Torppa, M., Eklund, K., van Bergen, E., & Lyytinen, H. (2015). Late-emerging and resolvingdyslexia: A follow-up study from age 3 to 14. Journal of Abnormal Child Psychology, 43(7),1389–1401.