I det här kapitlet beskrivs materialets statistiska egenskaper, hur data bearbetats,resultaten från normeringen och hur de olika uppgifterna i ILS-digi 1–9 korrelerarsinsemellan.
5.1 Databearbetning
Resultaten och svaren i uppgiften Skriva ord analyserades på elevnivå för attavgöra om eleverna använt sig av hjälpmedel för rättstavningen. På basisav analysen hittade man några enstaka fall, mindre än en procent, där manmisstänkte att hjälpmedel använts. En så liten mängd påverkar inte resultatenoch dessutom påverkades inte elevernas totalpoäng märkbart. Därför beslöt viatt inte utelämna några resultat från analysen.
5.2 Normeringsresultat
Deskriptiva data
Tabell 5.2.1 presenterar deskriptiva data för uppgifterna i de olika årskurserna.I tabellen står förkortningen n för antalet deltagare i samplet, M betydermedelvärdet för deltagarnas poäng i uppgiften och SD standardavvikelsen förden här poängen
Medelvärdet anger hur eleverna i genomsnitt presterade i en uppgift.Standardavvikelsen är ett mått som beskriver variationen i elevernas resultat iuppgiften. En liten standardavvikelse innebär att de flesta elevers resultat liggernära den genomsnittliga poängen. Variationsintervallet anger den lägsta ochhögsta poängen som deltagarna fått i uppgiften.
Tabell 5.2.1
Deskriptiv statistik för uppgifterna i åk 1–9
Negativa poäng redovisas inte i kolumnen för minimi- och maximivärden,eftersom alla negativa poäng i uppgifterna läsflyt och räkneflyt omvandladestill 0 inför dataanalysen. Notera ändå att det är möjligt att eleven får en negativpoängsumma i de här uppgifterna, ifall hen har fler felaktiga än rätta svar. Ennegativ poäng motsvaras alltid av percentilvärdet 5.
Andelen rätta och felaktiga svar
Den totala poängen för uppgifterna i läs- och räkneflyt beräknades så att antaletfelaktiga svar subtraherades från antalet rätta svar. Det här tillvägagångssättetvalde man för att det inte skulle gå att få höga poäng genom att bara gissa sigtill svaren.
Andelen rätta svar i uppgiften läsflyt samt i additions- och subtraktionsuppgiftenökade för varje årskurs fram till årskurs 5 (figur 5.2.1). Följande tydligaökning i andelen rätta svar kom i årskurs 9. I årskurs 8 fanns färre rätta svari räkneuppgifterna än i årskurs 7. Andelen rätta svar ökade mest från årskurs1 till årskurs 2. I årskurs 1 gjorde eleverna ännu avsevärt fler fel, vilket visarpå att färdigheterna ännu håller på att utvecklas. Från och med årskurs 2 varandelen fel överlag liten. Då utgjorde andelen rätta svar redan 93 % av svaren iuppgiften Läsflyt, 91 % av svaren i uppgiften Räkneflyt – Addition och 87 % avsvaren i uppgiften Räkneflyt – Subtraktion.
Multiplikations- och divisionsuppgifterna tillkommer i årskurs 5. Inormeringsresultaten steg andelen rätta svar från årskurs 5 till årskurs 6 ochnästa tydliga förbättring fanns i årskurs 9. I årskurs 8 var andelen rätta svardock något lägre än i årskurs 7. Överlag fortsatte ändå utvecklingen av degrundläggande räknefärdigheterna också efter årskurs 5.
Figur 5.2.1
Andelen rätta svar i uppgifterna Läsa meningar och Räkneflyt i åk 1–9
Då man tolkar resultaten i uppgifter som mäter läs- och räkneflyt är det viktigtatt i första hand granska hur snabbt eleven jobbat i uppgifterna, men det ärockså viktigt att granska antalet fel. Ett stort antal fel kan tyda på bristandekoncentration eller gissningar, men det kan också tyda på svårigheter med läsningeller aritmetiska grundfärdigheter. Därför är det viktigt att titta noggrannare påresultaten om en elev gör många fel. Det är också bra att relatera antalet fel tillhur många uppgifter eleven svarat rätt på.
Poängfördelningar
Fördelningarna av poängen i uppgifterna läsflyt och räkneflyt är normalfördelade(figur 5.2.2–5.2.6). Oftast svarade eleverna rätt på de meningar ochräkneuppgifter de hann ta ställning till och andelen felaktiga svar var mycketliten. Det här betyder att meningarna och räkneuppgifterna var lätta att lösa föreleverna. Uppgifterna urskiljer ändå de elever vars läs- eller räknefärdigheterär svaga.
Fördelningen av rätta svar i uppgiften Skriva ord som prövar stavningsfärdighetär tydligt sned till vänster efter årskurs 1 (figur 5.2.7–5.2.15). Det här innebäratt majoriteten av eleverna stavar nästan alla ord rätt och endast en liten del avelevernas resultat ligger tydligt under medelvärdet. Uppgiftens standardavvikelseär överlag ganska liten. I årskurs 6 ingår andra ord och uppgiften blir svårareför eleverna. Då närmar sig poängfördelningen åter en normalfördelning. Frånoch med årskurs 7 blir den här uppgiften lättare för eleverna och medelvärdetstiger och standardavvikelsen minskar.
I rättstavningsuppgiften framträder ändå tydligt en grupp elever vars resultatligger klart under medelvärdet. Det här visar att uppgiften identifierar elevermed svaga färdigheter i rättstavning och därmed lämpar sig uppgiften särskiltväl som en screeningsuppgift.
Diagrammen nedan beskriver fördelningen av poäng i uppgifterna i ILS-digi1–9. I diagrammen finns tre lodräta linjer, som markerar medelvärdet samtvariationsintervallen, en standardavvikelse över och under medelvärdet.
Figur 5.2.2
Läsa meningar
Figur 5.2.3
Räkneflyt – Addition
Figur 5.2.4
Räkneflyt – Subtraktion
Figur 5.2.5
Räkneflyt – Multiplikation
Figur 5.2.6
Räkneflyt – Division
Figur 5.2.7
Skriva ord åk 1
Figur 5.2.8
Skriva ord åk 2
Figur 5.2.9
Skriva ord åk 3
Figur 5.2.10
Skriva ord åk 4
Figur 5.2.11
Skriva ord åk 5
Figur 5.2.12
Skriva ord åk 6
Figur 5.2.13
Skriva ord åk 7
Figur 5.2.14
Skriva ord åk 8
Figur 5.2.15
Skriva ord åk 9
Jämförelser mellan årskurserna
En jämförelse mellan årskursernas medelvärden (ANOVA) visade att elevernasfärdigheter i läsflyt och aritmetiska grundfärdigheter i addition och subtraktionutvecklades under den grundläggande utbildningen. Räkneflytet i multiplikationoch division ökar också, med undantag för en tillfällig försämring i årskurs sju. Ifigur 5.2.16 illustreras utvecklingen av läsflyt och räkneflyt utifrån medelvärden
Förändringarna i medelvärden från en årskurs till följande var statistisktsignifikanta från årskurs 1 fram till årskurs 6, både i fråga om läsflyt ochadditions- och subtraktionsuppgifterna i räkneflyt (tabell 5.2.2). I uppgifternai multiplikation och division var utvecklingen mellan årskurs 5 och årskurs 6signifikant. Från och med årskurs 6 var förändringarna i medeltalen inte längrestatistiskt signifikanta, med undantag för additionsuppgiften, där en signifikantutveckling observerades mellan årskurs 7 och årskurs 8.
I rättstavningsuppgiften ökade medelvärdet fram till åk 5. I årskurs 6 förändrasuppgiften och blir svårare, men poängen ökade därefter återigen fram tillåk 9. Då rättstavningsuppgiften prövade samma antal ord, minskade ävenstandardavvikelserna med stigande årskurs. Endast mellan åk 7 och åk 8 varskillnaden i standardavvikelse inte statistiskt signifikant.
Figur 5.2.16
Utvecklingen av den genomsnittliga poängen i uppgifterna Läsa meningar och Räkneflyt i åk 1–9
Medelvärden för poängen har jämförts mellan på varandra följande årskurser.Jämförelsen gjordes med post-hoc-testet Games–Howell (ANOVA). Dessutomredovisas uppgiftsvisa effektstorlekar Glass Δ (Maher m.fl.,2013).
Tabell 5.2.2
Jämförelse av medelvärden i olika årskurser
Reliabilitet och validitet
Reliabilitet innebär hur tillförlitligt en uppgift mäter individens färdigheter.Uppgiftens validitet bedömer å sin sida hur väl uppgiften mäter just den färdighetden är avsedd att mäta. Validiteten kan granskas genom att jämföra uppgiftensresultat med resultaten från ett annat mätinstrument, som mäter sammafärdigheter.
Uppgiftens interna enhetlighet (reliabilitet) bedöms vanligtvis med Cronbachsalfa. Värdet kan beräknas då alla deltagare har besvarat samtliga uppgifter i enhelhet (t.ex. alla ord i uppgiften Skriva ord). Det här medför att Cronbachs alfainte lämpar sig för tidsbegränsade uppgifter, såsom uppgifterna som mäterläsflyt eller räkneflyt.
Cronbachs alfa anger hur väl de enskilda uppgifterna (t.ex. orden) i uppgiftshelheten(t.ex. Skriva ord) korrelerar med varandra och hur konsekvent instrumentet mäterdet undersökta fenomenet. Värdet ger också vägledning i hur lämpligt det är attanvända en totalpoäng, dvs. att slå ihop poängen från de enskilda uppgifterna:ju högre alfa, desto mer motiverat är det att beräkna en sammanlagd poäng.
Cronbachs alfa för rättstavningsuppgifterna var 0,82 i åk 1 och 0,88 i åk 2.Från årskurs 3 och upp till årskurs 9 varierade Cronbachs alfa mellan 0,89 och0,93. De här alfa-värdena är relativt höga (Sijtsma, 2009), vilket tyder på attSkriva ord-uppgiften är tillförlitlig.
Sambanden mellan uppgifterna undersöktes med korrelationsanalyser.Uppgifternas inbördes korrelationer i hela materialet redovisas i tabell 5.2.3.En stark korrelation innebär att ju högre poäng eleven får i den ena uppgiften,desto högre poäng får hen även i den andra. Korrelationerna mellan samtligauppgifter varierade från svaga till starka (Akoglu, 2018).
Korrelationen mellan rättstavningsuppgifterna och läsflytuppgifterna var måttlig,vilket tyder på att de här läs- och skrivuppgifterna inte är helt separata färdighetereller möjligtvis påverkar färdigheterna varandra. Däremot var korrelationernasvaga mellan rättstavningsuppgifterna och uppgifterna som mäter räkneflyt.Uppgifterna som mäter läs- och räkneflyt korrelerar måttligt med varandra.Läsflytuppgiften korrelerar starkare med additions- och subtraktionsuppgifternaän med multiplikations- och divisionsuppgifterna i räkneflyt.
Korrelationerna mellan uppgifterna i räkneflyt är starka. Särskilt starka ärkorrelationerna mellan additions- och subtraktionsuppgifterna samt mellanmultiplikations- och divisionsuppgifterna. Starka korrelationer tyder på attuppgifterna mäter samma färdighet.
Tabell 5.2.3
Inbördes korrelationer för uppgifterna i åk 1–9
Sammanfattningsvis kan vi, utifrån de resultat som redovisats ovan, konstateraatt uppgifterna i ILS-digi 1–9 är tillförlitliga och att de lämpar sig som en förstakartläggning av elevernas behov av stöd i läsflyt, rättstavning och räkneflyt.
Källor
Akoglu, H. (2018). User’s guide to correlation coefficients. Turkish Journal of EmergencyMedicine, 18(3), 91–93. https://doi.org/10.1016/j.tjem.2018.08.001
Maher, J. M., Markey, J. C., & Ebert-May, D. (2013). The other half of the story: effect sizeanalysis in quantitative research. CBE—Life Sciences Education, 12(3), 345–351.
Sijtsma, K. (2009). On the Use, the Misuse, and the Very Limited Usefulness of Cronbach’sAlpha. Psychometrika 74, 107–120. https://doi.org/10.1007/ s11336-008-9101-0