ILS-digi 1–9 är ett digitalt material för kartläggning av läs- och skrivfärdigheterhos elever i årskurserna 1 till 9. Materialet innehåller tre uppgiftstyper: läsflyt,rättstavning och räkneflyt.
Det digitala materialet är ämnat både för kartläggning och för kontinuerliguppföljning av elevernas läs- och skrivfärdigheter under hela den grundläggandeutbildningen. Syftet är att identifiera elever i risk för svårigheter med läsning,rättstavning och räkneflyt.
Det digitala formatet underlättar speciallärarnas arbete. Uppgifterna kangenomföras med hela gruppen under en lektion á 45 minuter. Uppgifterna rättasoch poängsätts direkt och automatiskt. Läraren kan granska elevernas resultati Arvid-plattformen.
Det är viktigt att svaga resultat i kartläggningen följs upp individuellt medeleverna. För det här ändamålet rekommenderar vi de individuella uppgifterna urILS-materialen för årskurserna 1, 2, 3 och 5 samt årskurs 7 och 9. En individuellkartläggning ger en mera omfattande och detaljerad bild av elevens färdigheter.På basis av resultaten från både ILS-digi 1–9 och den individuella kartläggningenhar man ett bra utgångsläge för planering av vidare stödåtgärder för eleven.
Materialet ILS-digi 1–9 har normer för april månad för alla årskurser. Det innebäratt kartläggningen i skolan ska ske vid samma tidpunkt för att elevernas resultatska vara jämförbara med normerna. Givetvis kan materialet användas vid andratidpunkter under läsåret, men då bör man tolka resultaten med försiktighet.Det gäller speciellt vid kartläggning av elever i de lägsta årskurserna (åk 1–3)eftersom läs- och skrivfärdigheterna utvecklas snabbt i den åldern.
Även om ILS-digi 1–9 är tänkt att genomföras med en hel grupp går det även braatt vid behov göra kartläggningen individuellt (t.ex. om en elev varit frånvarandevid det gemensamma kartläggningstillfället). 2.1
2.1 Beskrivning av uppgifterna
Nedan följer information om innehållet i ILS-digi 1–9.
Läsa meningar
Läsa meningar är en tidsbegränsad uppgift som mäter läsflyt. Uppgiften krävergrundläggande ordförståelse för att läsaren ska förstå meningarna, men denmäter inte läsförståelse. Läsförståelse är en del av läsflytet, men i den häruppgiften mäts läsförståelsen endast i begränsad och enkel form, på meningsnivå.
I uppgiften Läsa meningar läser eleven tyst en mening i taget och avgör om denär sann eller falsk. Därefter visas genast nästa mening på skärmen. Målet är attbesvara så många meningar som möjligt rätt och bekräfta om de är sanna ellerfalska inom en tidsram på två minuter.
Meningarna är konstruerade så att det ska vara lätt att bedöma sanningshalteni dem. Det finns ungefär lika många uppgifter med felaktiga som korrektapåståenden. I början av uppgiften är meningarna korta men de blir successivtlängre. Meningarna är aldrig tvetydiga eller felaktiga för att det ska vara lätt attavgöra om de är sanna eller inte, till exempel: Öronen sitter på tårna.
Läsa meningar inleds med tre övningsuppgifter. Både i övningsuppgiften ochi den egentliga uppgiften visas en mening åt gången på skärmen. Under varjemening finns två symboler: en grön symbol (rätt) och en röd symbol (fel). Dåeleven valt sitt svar visas genast en ny mening. Det går inte att gå tillbaka ochändra ett tidigare svar.
Meningarna och symbolerna visas alltid på samma plats mitt på skärmen, vilketinnebär att uppgiften inte är motoriskt krävande. Inga andra visuella element än den aktuella meningen och svarssymbolerna finns på skärmen.
Poängsättning
Programmet räknar automatiskt elevernas poäng. Eleven får en poäng för varjekorrekt besvarad mening. Poängsättningen fungerar så att antalet felaktigasvar subtraheras från antalet rätta svar för att minska effekten av gissningar.Detta förfaringssätt att beräkna poängen kan ge eleverna ett slutresultat somär negativt (t.ex. – 3 poäng). Den här poängsättningen skiljer sig från hur mansammanställer resultaten i de tryckta versionerna av ILS-materialen. Där räknarman antalet lästa meningar minus antalet överhoppade meningar, minus antaletfel besvarade meningar
Skriva ord
Uppgiften kontrollerar hur väl eleverna behärskar rättstavning.Orden i uppgiften Skriva ord innehåller både lätta och utmanande ljudkombinationeroch stavningar. Uppgiften kontrollerar hur väl eleverna behärskar bokstav-ljudmotsvarigheterna och olika former av ljudenlig och ljudstridig stavning (t.ex. -ng,sj- och tj-ljuden, låneord och övrig ljudstridig stavning).
I uppgiften Skriva ord skriver eleven olika antal ord beroende på årskurs:
- Åk 1: 20 ord
- Åk 2: 30 ord
- Åk 3–5: 45 ord
- Åk 6–9: 35 ord
Uppgiften har ingen övningsuppgift. Eleven arbetar i sin egen takt, eftersomuppgiften inte är tidsbegränsad. Eleven hör ett ord i taget i hörlurarna och skriverdet. Därefter dikteras nästa ord. Varje ord läses upp två gånger innan det kanskrivas. Sedan kan eleven ännu välja att lyssna på ordet så många gånger hen vill.Det här minskar belastningen på arbetsminnet och ökar resultatens tillförlitlighet.Alla ord spelas upp från Arvid-plattformen, vilket medför att orden läses upp ochuttalas på samma sätt för alla elever som gör uppgiften.
När eleven skrivit ett ord visas ordet på skärmen i den form eleven skrivit detoch då har eleven möjlighet att korrigera sin stavning innan hen godkänner ordet.Det här minskar sannolikheten för att slarvfel påverkar resultaten.
Poängsättning
Eleven får en poäng per korrekt stavat ord. Versaler och gemener kan användasutan att det räknas som fel. Särskrivning av ord ger inte heller något poängavdrag.Eleven får alltså poäng oavsett om hen skriver t.ex. Segel Båt, segel-båt ellerSEGELBÅT. I lärarvyn kan läraren studera varje enskilt ord som eleven skrivit för att analyserafeltyper och antal fel.
Om elevens resultat är svagt, bör resultatet analyseras kvalitativt. Ett svagtresultat kan bero på att eleven inte varit fokuserad, att eleven gjorde uppgiftenför snabbt eller att eleven inte behärskar grundläggande stavningsregler.
Vid en digital kartläggning av rättstavning finns risken att det uppkommer stavfelsom beror på att eleven av misstag tryckt på fel tangent. Därför är det viktigtatt försöka skilja mellan slarvfel vid tangentbordet och faktiska stavfel.
Skriva ord kartlägger enbart rättstavning. Eventuella svårigheter med kreativtskrivande behöver utredas med andra uppgifter. Genom att studera längreelevtexter kan man även granska meningsbyggnaden och flytet i den skriftligauttrycksförmågan.
Räkneflyt
Räkneflyt är en tidsbegränsad uppgift som mäter flytet i de fyra olika räknesätten.Med räkneflyt avses färdigheten att räkna både korrekt och snabbt samt attsnabbt återkalla kunskap från minnet. Målet är att besvara så många uppgiftersom möjligt rätt inom en tidsram på två minuter.
- För årskurs 1–4 består uppgiften av två delar:
- Addition (2 min)
- Subtraktion (2 min)
- För årskurs 5–9 består uppgiften av fyra delar:
- Addition (2 min)
- Subtraktion (2 min)
- Multiplikation (2 min)
- Division (2 min)
Additions- och subtraktionsuppgifterna ligger inom talområdet 1–20, vilket ingåri läroplanen för årskurs 1. Multiplikations- och divisionsuppgifterna ligger inomtalområdet 1–100, enligt multiplikationstabellerna 1–10
En räkneuppgift åt gången presenteras på skärmen, till exempel:1 + 3 = 4
Innan uppgiften börjar får eleven först öva med hjälp av tre uppgifter. Hälften avde uträkningar som ingår i den egentliga uppgiften är rätt lösta och hälften fel lösta. Rätt och fel uträkningar visas i slumpmässig ordning. Eleven ska avgöraom svaret är rätt eller fel. Under varje räkneuppgift finns två symboler: en grön symbol (rätt) och en röd symbol (fel). Då eleven valt sitt svar visas genast enny räkneuppgift. Det går inte att gå tillbaka och ändra ett tidigare svar
Räkneuppgifterna och symbolerna visas alltid på samma plats mitt på skärmen,vilket innebär att uppgiften inte är motoriskt krävande. Inga andra visuella elementän den aktuella uppgiften och svarssymbolerna finns på skärmen.
Det finns 120 uppgifter i varje del. Då kartläggningen övergår från ett räknesätttill ett annat, inleds uppgifterna till det nya räknesättet med tre övningsuppgifter.
Poängsättning
Eleven får en poäng för varje korrekt besvarad räkneuppgift. Uppgiften poängsättsså att antalet felaktiga svar subtraheras från antalet rätta svar för att minskaeffekten av gissningar. Det här sättet att beräkna poängen kan ge eleverna ettslutresultat som är negativt (t.ex. -2).
Källor
Heikkilä, R., Korpivaara P., Kettunen, A., Shenouda Khalil, K., Ryssy, J., Stylman, E.,Westerholm, J., Hautala, J., & Niskakoski, M. (2023). AKI – Alakoulun DigiLukiseula: lukuja kirjoitustaidon sähköiset tuen tarpeen tunnistamisen välineet luokille 1–6. Niilo MäkiInstituutti.
Risberg, A.-K., Vataja, P., Plyhm, L., Lerkkanen, M.-K., Aro, M., Westerholm, J. & Salmi, P.(2019). ILS – Individuell Läsning och Skrivning: kartläggningsmaterial för årskurserna 1, 2,3 och 5. Handledning. Niilo Mäki Institutet.